Prövning av oredlighet i forskning

Npof prövar bara oredlighet i forskning

Nämnden ska endast pröva frågor om oredlighet i forskning. Andra avvikelser får Npof inte pröva. Oredlighet i forskning definieras som:

”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”. (2 § lagen)

Så här går processen till

Processen är en förvaltningsrättslig process, vilket innebär att handläggningen är skriftlig. Handläggningsgången kan variera beroende på komplexiteten i ärendena och hur mycket nytt material som måste inhämtas av kansliet. Det här flödesschemat illustrerar hur vår process ser ut i de flesta fall.

Npof:s handläggare uppdaterar den misstänkte löpande om progress i ärendet.

När den misstänkte ombeds yttra sig får hen 2-3 veckor på sig att skriva sitt yttrande.

Sakkunnig anlitas om det är någon särskild fördjupning som behöver göras i ärendet av en expert. Om sakkunnig anlitas får den sakkunnige vanligtvis en månad på sig för att utreda de frågor Npof bett om.

Innan Npof fattar beslut i ärendet underrättas den misstänkte om allt material av betydelse för beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Den misstänkte ges då också tillfälle att yttra sig över materialet.

Vår bedömning sker i fem led

Npof:s prövning sker i fem led. Om ett led inte är uppfyllt stannar vi där och då tar vi inte ställning till de senare leden.

1. Omfattas den anmälda forskningen av lagen?
2. Är det fråga om planering, genomförande eller rapportering av forskning?
3. Är det i sådant fall fråga om fabricering, förfalskning eller plagiering?
4. Är det i sådant fall en allvarlig avvikelse från god forskningssed?
5. Har det i sådant fall skett med uppsåt eller grov oaktsamhet?

1. Omfattas den anmälda forskningen av lagen?

Enligt 3 § omfattar lagen forskning som utförs av:

• universitet och högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434),
• andra statliga myndigheter,
• staten i form av aktiebolag, om bolagets verksamhet är reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
• staten i form av stiftelse, om stiftelsens verksamhet är reglerad i lag eller någon annan författning eller om stiftelsen är bildad av eller tillsammans med staten eller förvaltas av en statlig myndighet,
• kommuner och regioner,
• aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, och
• enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

”Forskare” är ingen skyddad yrkestitel och begreppet definieras inte i lagen. Av förarbetena till lagen framgår dock att som forskare räknas personer som genomgår eller har genomgått forskarutbildning och som deltar i forskning. Övriga personer som deltar i forskningsverksamhet, exempelvis studenter på grundnivå eller avancerad nivå samt teknisk och administrativ personal, bör inte räknas som forskare.

2. Planering, genomförande eller rapportering av forskning?

Enligt 4 § i lagen ansvarar forskaren för att följa god forskningssed i sin forskning.

Ansvaret för att följa god forskningssed innebär bland annat att inte vara oredlig och att inte bryta mot lagar och erkända forskningsetiska normer.

När lagstiftaren ställt upp kravet på att den allvarliga avvikelsen ska ha skett under ”planering, genomförande eller rapportering av forskning” har avsikten varit att avvikelser under hela forskningsprocessen ska omfattas. Med rapportering avses både publicering och andra typer av offentliggöranden. (prop. 2018/19:58)

3. Fabricering, förfalskning eller plagiering

De former av oredlighet som Npof ska pröva är fabricering, förfalskning och plagiering. Lagstiftaren valde att inte definiera begreppen i lagen, men i propositionen anges att begreppen finns beskrivna i forskningsetiska kodexar och riktlinjer, som till exempel Den europeiska kodexen för forskningens integritet. De redogörs också för i Vetenskapsrådets publikation God forskningssed.

Fabricering – forskaren hittar på data och återger dem som riktiga. Alt: Data återges som riktiga trots att de är påhittade.

Förfalskning – forskaren utan berättigande manipulerar forskningsmaterial, utrustning eller processer, eller ändrar eller utelämnar data eller resultat.

Plagiering – forskaren använder andra personers arbete och idéer utan att ge tillbörligt erkännande till ursprungskällan.

4. Allvarlig avvikelse från god forskningssed

Enligt förarbetena är fabricering och förfalskning som huvudregel allvarliga avvikelser från god forskningssed. Plagiering bör i vissa fall inte anses utgöra en allvarlig avvikelse från god forskningssed, till exempel om det är fråga om en mindre förseelse vid ett enstaka tillfälle. Frågan om fabricering, förfalskning eller plagiering är en allvarlig avvikelse från god forskningssed måste dock bedömas i varje enskilt fall utifrån fakta i det specifika ärendet.

5. Uppsåt eller grov oaktsamhet

Enligt 2 § i lagen krävs att den allvarliga avvikelsen från god forskningssed begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet för att det ska vara fråga om oredlighet i forskning. Uppsåt innebär att forskaren ska ha förstått vad han eller hon har gjort medan oaktsamhet innebär att forskaren i vart fall borde ha förstått detta. Grov oaktsamhet kräver att agerandet framstår som särskilt allvarligt eller klandervärt. Förbiseenden, slarv eller missförstånd bör som regel inte betraktas som grov oaktsamhet.

Preskription

Prövning av oredlighet i forskning får inte grundas på omständigheter som är äldre än tio år när ärendet inleds, om det inte finns särskilda skäl för en prövning.

Med särskilda skäl avses t.ex. sådana fall där den påstådda oredligheten har haft eller riskerar att få stora eller allvarliga följdeffekter för forskningen eller samhället i övrigt, t.ex. för människors hälsa eller för hur processer, metoder eller produkter utformas. Ett annat särskilt skäl kan vara att Npof önskar granska tidigare forskning av forskare som har gjort sig skyldiga till oredlighet. (prop. 2018/19:58)