Gå till innehåll

Här finns alla beslut nämnden fattat om oredlighet i forskning

Här publiceras nämndens beslut i ärenden om oredlighet i forskning som prövats i sak. Beslut om avvisningar publiceras inte. Namn på anmälare och anmälda är inte med i webbpubliceringen av besluten med anledning av dataskyddslagstiftningen.

Antal beslut Npof fattat
0

Beslut i ärende 3.1-22/0140

En forskare fälldes för oredlighet i forskning genom plagiering i en vetenskaplig artikel. Forskningsämnesområdet var samhällsvetenskap. Misstankarna avsåg plagiering ur en forskningsmedelsansökan som skickats till ett forskningsråd. Den misstänkte forskaren var utsedd till granskare av forskningsmedelsansökningar vid forskningsrådet och fick i den egenskapen del av ansökan. Nämnden konstaterade att det var fråga om plagiering. Det bedömdes även vara en allvarlig avvikelse från god forskningssed bland annat för att plagieringen avsåg ett flertal stycken som kopierats närmast ordagrant ur forskningsmedelsansökan utan att citat eller källa angivits. De flesta styckena innehöll inte bara en text som plagierats utan flera betydelsebärande resonemang sammansatta från och baserade på flera andra källor. Det var således inte fråga om allmänt vedertagna beskrivningar eller liknande. Utöver detta fäste nämnden särskild vikt vid att forskaren fått forskningsmedelsansökan i egenskap av granskare och att hen undertecknat en överenskommelse om att hantera den konfidentiellt och inte för andra ändamål än granskningen. Att hen trots detta tagit en del av den bärande idén bakom forskningsmedelsansökan och även plagierat text ansågs särskilt allvarligt. Nämnden konstaterade att forskaren medgett att hen varit medveten om det forskningsetiska regelverket kring plagiering. Hen var likaså fullt införstådd med att forskningsmedelsansökan var konfidentiell och att hen fått den i granskningssyfte och inte fick använda den för andra ändamål. Trots det hade hen tagit en del av dess bärande idé, kopierat text direkt ur den och använt den för eget bruk. Nämnden bedömde mot den bakgrunden att plagieringen skett fullt medvetet. Att forskaren inte skulle ha varit medveten om plagiaten när hen senare skickade in artikeln för publicering ansågs inte trovärdigt. Att forskaren angett att hen förlitat sig på att artikeln inte innehöll plagiat efter att hen gjort kontroller i plagieringsverktyg kunde enligt nämnden inte tillmätas betydelse. Nämnden pekade på att forskaren visste att forskningsmedelsansökan var konfidentiell och måste ha förstått att det var ytterst osannolikt att plagieringen skulle upptäckas av ett plagieringsverktyg som till huvudsak har tillgång till publicerade källor. Nämnden bedömde sammanfattningsvis att forskaren förstått vad hen gjort och att plagieringen därför skett med uppsåt eller i vart fall med grov oaktsamhet.

  • Forskningshuvudman: Lunds universitet
  • Beslut taget: 2022-12-16

Beslut i ärende 3.1-21/0056

En biträdande universitetslektor fälldes för oredlighet i forskning genom förfalskning av filer med DNA sekvensdata, mikroskopibilder av cellodlingar och bilder av Wester blot samt fabricering av primersekvenser i ett artikelmanuskript. Övriga medförfattare till manuskriptet; en senior forskare, en professor, en biträdande lektor och en doktorand, friades från misstankar om oredlighet i forskning. Ytterligare fyra medförfattares ansvar prövades inte då de inte var verksamma vid en svensk forskningshuvudman som omfattas av lagen eller inte kunde betraktas som forskare. Nämnden bedömde att DNA sekvensdata förfalskats och att det skett uppsåtligen av universitetslektorn, något som hen också medgett. Nämnden bedömde vidare att mikroskopibilder av cellodlingar och bilder av Western blot förfalskats och att det skett uppsåtligen av universitetslektorn eller i vart fall av grov oaktsamhet. Gällande fabriceringen av primersekvenser bedömde nämnden att det inte helt gick att fastställa vad som skett och därmed inte heller om universitetslektorn hade agerat med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Nämnden bedömde att det inte fanns anledning att misstänka grov oaktsamhet hos övriga medförfattare som ingick i nämndens prövning. De hade i samband med att försöken inte kunde upprepas under granskningsprocessen begärt att få manuskriptet tillbakadraget. Den seniora forskaren som också var forskningsledare och den som anmält ärendet till forskningshuvudmannen bedömdes inte ha haft en så ingående insyn i den fällda forskarens arbete att hen hade kunnat förstå att ursprunget av de bilder eller analyser de tillsammans tittade på inte var korrekta. Övriga medförfattare var delaktiga i en avgränsad del av experimenten. De hade ställt kontrollfrågor till den fällda forskaren och bedömdes i övrigt inte ha haft möjlighet att misstänka att något skulle vara fel med de experiment de var involverade i. Övriga medförfattare friades därför från misstankar om oredlighet i forskning.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet
  • Beslut taget: 2022-05-13

Beslut i ärende 3.1-21/0076

Fem forskare friades från misstankar om oredlighet i forskning. Misstankarna avsåg förfalskning eller fabricering i en figur i en publicerad artikel. Ytterligare en misstanke gällde manipulerade resultat i analyser publicerade på webbplatsen PubPeer. De avsåg en annan artikel av delvis samma författare. Därutöver omfattade överlämnandet en preskriberad artikel som inte prövades. Forskningsämnesområdet var medicin och hälsovetenskap. Nämnden bedömde att figuren var förfalskad då samma Western blot-paneler användes för att representera proteiner i en cellinje, även användes för att representera resultat från andra proteiner i en annan cellinje. Avvikelsen bedömdes vara allvarlig då det inte framkom någon anledning att göra avsteg från den i förarbetena angivna utgångspunkten att förfalskning i princip alltid är en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Nämnden bedömde att resultaten som publicerats på PubPeer inte var manipulerade. De utgjorde därför inte förfalskning eller fabricering. Forskarna anförde att misstaget skett oavsiktligt. Nämnden bedömde att det inte framkommit något i ärendet som skulle tala för att återanvändningen av bilder från analyser med Western blot i figuren skulle ha skett med uppsåt. Eftersom det endast var fråga om ett enstaka fel bedömde nämnden att det inte heller fanns skäl att anse att författarna hade agerat grovt oaktsamt.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet
  • Beslut taget: 2022-01-24

Beslut i ärende 3.1-21/0055

En doktorand fälldes för oredlighet i forskning genom plagiering i kappan till doktorandens doktorsavhandling. Forskningsämnesområdet var medicin och hälsovetenskap. Nämnden konstaterade att citering och referenshantering inte skett på ett korrekt sätt i introduktionsavsnittet. Meningar var direkt kopierade ur andra källor utan att citat och källa angavs. I meningar som byggde på andra källor angavs inte källa. Det framstod även som att vissa mindre ändringar av figurer gjorts för att det inte skulle framstå som plagiering. Nämnden bedömde sammanfattningsvis att kappan innehöll plagiering och uttalade att en erratalista inte korrigerar plagiering av den omfattning som skett. Nämnden bedömde att plagieringen var en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Det var många texter i introduktionsavsnittet i kappan som plagierats och plagieringen avsåg ett stort antal vetenskapliga artiklar. Därmed var det inte fråga om en mindre förseelse. Däremot var det endast ett arbete, kappan, ärendet avsåg. Plagieringens omfattning gjorde dock att nämnden bedömde att plagieringen var en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Nämnden konstaterade att inom ramen för forskarutbildningen ska en doktorand få utbildning och handledning i hur ursprungskällor hanteras, särskilt om doktoranden inte redan har den kunskapen. Doktoranden förklarade att han citerat och hänvisat till de källor han använt och aldrig haft för avsikt att fuska eller stjäla någon annans arbete. Nämnden bedömde att kappan har tagits fram i slutskedet av forskarutbildningen, när en doktorand ska ha kunskap om hur ursprungskällor ges ett korrekt erkännande. Doktorandens uppgift om att han trott att han gjort rätt eller att han haft otillräcklig kunskap om det vetenskapsetiska regelverket är ingen godtagbar ursäkt. Nämndens samlade bedömning var att doktorandens agerande varit särskilt klandervärt och att han varit grovt oaktsam.

  • Forskningshuvudman: Linköpings universitet
  • Beslut taget: 2021-12-17

Beslut i ärende 3.1-21/0026

En doktorand inom forskningsämnesområdet samhällsvetenskap friades från misstankar om oredlighet i forskning i form av plagiering. Misstanken avsåg plagiering av en artikel i ett manuskript som skickats in till en vetenskaplig tidskrift. Nämnden bedömde att manuskriptet skickats in till tidskriften för publicering och att det därmed var fråga om genomförande av forskning och ett led i rapportering av forskning. Den omständigheten att granskningsprocessen kan komma att innebära justeringar av manuskriptet ändrade inte den bedömningen. I manuskriptet angavs inledningsvis att det byggde vidare på den påstått plagierade artikeln och artikeln refererades och citerades återkommande i texten. När det gällde två utpekade meningar angavs däremot inte artikeln som referens trots att meningarna låg mycket nära formuleringarna i artikeln. Formuleringarna var sådana att de gav intryck av att det var författaren själv som var upphovsman. Meningarna var inte heller skrivna så att det fanns en brygga till tidigare eller senare referenser till artikeln. Nämnden bedömde därför att manuskriptet innehöll plagiering. Mot bakgrund av att plagieringen avsåg ett fåtal rader och att källan refererades och citerades i flera andra avseenden i texten ansåg nämnden att plagieringen var begränsad till omfattningen. Artikelförfattarens insatser tillerkändes en betydande roll i manuskriptet och att författarens idéer haft stor betydelse för doktoranden hade inte förtigits. Nämnden bedömde därför att det inte var fråga om en allvarlig avvikelse från god forskningssed.

  • Forskningshuvudman: Göteborgs universitet
  • Beslut taget: 2021-08-27

Beslut i ärende 3.1-20/0077

En doktorand inom forskningsämnesområdet naturvetenskap friades från misstankar om oredlighet i forskning. Misstankarna avsåg fabricering, förfalskning och plagiering i ett manuskript som skulle skickas in för publicering och inkluderas i den doktorandens avhandling. I anmälan angavs även oklara omständigheter i hanteringen av rådata i två publicerade artiklar som också skulle inkluderas i avhandlingen. Nämnden bedömde att manuskriptet var ett utkast som skickades mellan en doktorand under utbildning och doktorandens handledare. I och med att manuskriptet inte hunnit publiceras och eventuella avvikelser från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning och plagiering upptäcktes och kunde stoppas vid ett tidigt stadium prövade nämnden inte manuskriptet. Nämnden bedömde att det stod klart att det anmälda förfarandet i åtminstone en av de publicerade artiklarna utgjorde förfalskning i lagens mening. Nämndens slutsats var att det var en allvarlig avvikelse från god forskningssed, eftersom det inte fanns någon anledning att göra avsteg från förarbetenas utgångspunkt att förfalskning är en allvarlig avvikelse. Däremot fann nämnden, baserat på den anmäldes yttrande och att det rörde sig om ett enstaka tillfälle, att det inte kunde uteslutas att avvikelsen uppstått på grund av slarv. Nämnden ansåg därmed att agerandet inte utgjorde grov oaktsamhet och därmed var det inte fråga om oredlighet i forskning. Mot den bakgrunden prövade nämnden inte övriga medförfattares ansvar för avvikelsen.

  • Forskningshuvudman: Umeå universitet
  • Beslut taget: 2021-04-23

Beslut i ärende 3.2-20/0108

Nämnden friade 13 forskare inom forskningsämnesområdet samhällsvetenskap från misstankar om oredlighet i forskning. Anmälan avsåg misstänkt fabricering och förfalskning i en avslutad pilotstudie och i en planerad huvudstudie. Nämnden konstaterade att pilotstudien rapporterats och avslutats och alltså avsåg forskning som omfattas av lagen. Arbetet med huvudstudien hade planerats bland annat genom en godkänd ansökan om etikprövning (enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor) och studien pågick sedan en tid tillbaka. Även huvudstudien ansågs därmed vara en del av forskningsprocessen. Det som i anmälan misstänktes vara oredlighet i forskning i pilotstudien avsåg förvanskning av tidigare forskning, avsaknad av exakta uppgifter om hur studien var upplagd och bias i slutsatser och diskussion. Nämnden bedömde att exempel på tidigare forskning hade beskrivits i pilotstudien och att både positiva och negativa forskningsresultat samt risker och begränsningar med studien berördes på ett sådant sätt att det inte var fråga om fabricering eller förfalskning. Det som i anmälan misstänktes vara oredlighet i forskning i huvudstudien avsåg förvanskning av tidigare forskning genom att information om riskerna med den intervention som skulle genomföras undanhölls, eftersom resultat från tidigare studier inte presenterades. Dessutom menade anmälaren att forskarna varit vilseledande i den information de gett om studiens design och genomförande, uppskattningar av bortfall med mera. Nämnden bedömde att forskarnas beskrivningar i huvudstudien av tidigare forskning, risker, studiedesign, uppskattningar av bortfall med mera inte brast på ett sådant sätt att det var fråga om förfalskning eller fabricering enligt lagens mening.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet
  • Beslut taget: 2021-04-23

Beslut i ärende 3.2-21/0033

Två forskare friades från misstankar om oredlighet i forskning. Forskningsämnesområdet var samhällsvetenskap. Misstankarna avsåg plagiering av en formulering i en mening på två ställen i en artikel som hämtats ur en konferensartikel. En annan mening misstänktes delvis vara omskriven jämfört med den plagierade artikeln, men det refererades inte till den utan till det bakomliggande källmaterialet från en annan källa. Det riktades även misstankar om plagiering av analysram, begrepp och dataselektion, som använts i anmälarens avhandling. När det gällde det första påståendet om plagiering av en mening, konstaterade nämnden att meningen förekom två gånger i artikeln. Den första gången angavs referens med författarens efternamn och årtal för publikationen inom parentes efter meningen. Den andra gången meningen förekom hänvisades det tillbaka i texten genom formuleringen ”as mentioned in the introduction”. I artikelns referenslista finns en fullständig referens med. Nämnden gjorde bedömningen att referensen varit tillräcklig mot bakgrund av att meningen inte var ett direkt citat även om ordalydelsen låg nära originalet. Referensen och referenslistan gav en korrekt information om vem som skulle få erkännande för innebörden i meningen. Nämnden ansåg därför att det inte kunde anses att de anmälda inte gett tillbörligt erkännande till ursprungskällan i en sådan utsträckning att det var fråga om plagiering i den delen. När det gällde det andra påståendet om plagiering uttalade nämnden att det var statistiken som var det bakomliggande källmaterialet till det som stod i meningen. Det var därför korrekt att referera till ursprungskällan. Meningen var därmed inte en plagiering. När det gäller det tredje påståendet om att de anmälda forskarna ska ha inspirerats av den angivna avhandlingen m.fl. publikationer i fråga om analysram, begrepp och dataselektion gjorde nämnden bedömningen att det var fråga om metodval på en allmän nivå. Nämnden konstaterade även att de anmälda forskarna tillämpat metoden innan avhandlingen togs fram. Nämnden ansåg därför att forskarna inte tagit dessa delar från avhandlingen på ett sätt som var plagiering.

  • Forskningshuvudman: Mittuniversitetet
  • Beslut taget: 2021-03-30

Beslut i ärende 3.1-20/0058

Tolv forskare som stod som författare på en eller flera av tre anmälda artiklar inom forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap friades från misstankar om oredlighet i forskning. En artikel bedömdes vara preskriberad. Misstankarna avsåg manipulering av bilder i form av bildduplicering. Nämnden bedömde att det i två av artiklarna förekom bildduplicering som var att betrakta som manipulationer som inte motiverats i artiklarna. Nämnden bedömde att de var allvarliga avvikelser från god forskningssed. Två av forskarna var författare till båda artiklarna. De var dessutom sisteförfattare på artiklarna respektive försteförfattare på en av dem och hade vid mer än ett tillfälle publicerat felaktiga bilder eller haft ansvar för att granska publiceringsunderlag och godkänt underlag som innehöll felaktiga bilder. Mot den bakgrunden bedömde nämnden att de agerat oaktsamt. Det var däremot inte fråga om grov oaktsamhet, eftersom det inte framkommit något som visat att författarna systematiskt brustit i sin granskning av bildunderlag. Förste och sisteförfattaren bedömdes därför inte ha gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning i lagens mening. Övriga forskare var endast författare på en artikel var. Det ansågs därmed vara fråga om ett tillfälle i en artikel för respektive författare och det kunde inte uteslutas att det rörde sig om ett förbiseende, slarv eller missförstånd. Forskarna friades därför från misstankarna om oredlighet i forskning.

  • Forskningshuvudman: Göteborgs universitet
  • Beslut taget: 2021-03-19

Beslut i ärende 3.1-20/0026

Forskarna som stod som författare på en publicerad artikel friades från oredlighet i forskning. Misstanken avsåg förfalskning av bilder inom ämnesområdet medicin och hälsovetenskap. Nämnden bedömde att det rörde sig om en avvikelse från praxis vid presentationen av svepelektronmikroskopibilder. Bilderna hade manipulerats utan motivering i artikeln. Nämnden bedömde att det var en allvarlig avvikelse från god forskningssed, eftersom det inte framkommit något i ärendet som föranledde frånsteg från huvudregeln att förfalskning ska anses vara en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Nämnden fann att agerandet inte varit uppsåtligt och att det, även om det synes klart avvika från godtagbar ordning, inte heller varit grovt oaktsamt utan mer synes bero på missförstånd. Nämndens slutsats var därför att den allvarliga avvikelsen från god forskningssed inte begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Forskningshuvudmannen har återrapporterat till nämnden enligt 13 §. Med anledning av nämndens beslut beskriver de att de har genomfört fyra åtgärder: 1. Forskargruppen har gått igenom händelsen och diskuterat innebörden av den sakkunniges utlåtande om pseudofärgning, så att ingen tveksamhet om begreppet kvarstår. 2. Forskargruppen har diskuterat och sett över alla samarbeten med externa parter för att förhindra framtida missförstånd av typen i fråga. 3. När nya samarbeten med externa parter inleds kommer detta exempel tas upp för att belysa den tidigare erfarenheten och undvika att den upprepas. 4. Forskargruppen kommer ha en seminarieserie om pseudofärgning.

  • Forskningshuvudman: Lunds universitet
  • Beslut taget: 2020-12-18

Beslut i ärende 3.1-20/0028

En professor friades från misstanke om oredlighet i forskning inom ämnesområdet teknik. Misstanken avsåg plagiering av ett examensarbete som hade skrivits av en student som professorn handlett. Examensarbetet hade genomförts vid ett företag. Nämnden bedömde att avsaknaden av referens till examensarbetet innebar att den misstänkta publikationen innehöll plagiering och att det även var fråga om en allvarlig avvikelse. Däremot bedömde nämnden att det inte var fråga om uppsåt eller grov oaktsamhet. Nämnden bedömde att den bristande hänvisningen till studentens arbete skett efter att professorn missförstått vad som gällt kring rätten till examensarbetet och att detta missförstånd inte kunde anses uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Även det förhållandet att professorn nämnt studentens bidrag i andra sammanhang ansågs stärka den slutsatsen. Ärendet är överklagat av den ursprungliga anmälaren och domstolen har ännu inte tagit ställning till överklagandet. Forskningshuvudmannen har återrapporterat till nämnden enligt 13 §. Med anledning av nämndens beslut har det påbörjats en översyn av hur handledningen av examensarbeten genomförs på den berörda institutionen. I detta ingår att se över hur dialogen om handledning, datahantering och användande av data och publicering kan tydliggöras. Det har även genomförts utbildningsinsatser på institutionen och skapats nya forum för lärare för dialog om forskningsetik och för att utbyta erfarenheter från undervisningen. Forskningshuvudmannen beskriver även att man vid kommande samarbeten med företag kommer att gå igenom frågor om ansvar och roller mer tydligt. En utredning har även startats om vad som gäller i fråga om rättigheter och ägandeskap när det gäller data och resultat när examensarbeten genomförs på företag.

  • Forskningshuvudman: Lunds universitet
  • Beslut taget: 2020-12-18

Beslut i ärende 3.1-20/0020

En senior forskare konstaterades vara skyldig till oredlighet i forskning i form av plagiering. Det rörde sig om plagiering och självplagiering i tre konferensbidrag inom ämnesområdet naturvetenskap. Plagiering av text och figurer förekom i alla tre konferensbidragen, berörde flera källor och var omfattande till sitt innehåll. Det var därmed inte fråga om en mindre förseelse vid ett enstaka tillfälle. Nämndens slutsats var därför att avvikelserna var allvarliga. Som senior forskare och handledare hade forskaren ett tydligt ansvar att granska publiceringsunderlagen och att uppmärksamma eventuella avvikelser från god forskningssed när hen stod som medförfattare. Med hänsyn till detta, samt att plagieringen i konferensbidragen var omfattande och åtminstone i ett av fallen framstod vara gjord på ett sådant sätt att den inte skulle upptäckas genom en enkel textjämförelse, bedömde nämnden att gärningarna begåtts med uppsåt. Forskningshuvudmannen har återrapporterat till nämnden enligt 13 §. Forskningshuvudmannen beskriver att den berörde forskaren inte har vistats hos forskningshuvudmannen under sin tid som forskare och att hens anställning har upphört. Forskningshuvudmannen skriver vidare att det därför inte funnits anledning att undersöka den forskningsmiljö där oredligheten uppkommit eller genomföra några åtgärder. Berörd forskningsfinansiär är dock informerad och redovisningen av forskningen är återkallad.

  • Forskningshuvudman: Uppsala universitet
  • Beslut taget: 2020-09-23

Beslut i ärende 3.1-20/0024

En doktorand ansågs vara skyldig till oredlighet i forskning i form av plagiering. Plagieringen skedde i ett manuskript i doktorandens avhandling inom ämnesområdet naturvetenskap. Nämnden uttalade att även om metodbeskrivningar av exempelvis mätinstrument eller dataanalys i vissa sammanhang kan formuleras endast med mindre variationer måste referenser anges vid rena citat, särskilt om citaten är omfattande. Så hade inte skett i den aktuella texten, varför nämnden bedömde att den innehöll plagiat. Mot bakgrund av att det var flera olika källor som plagierats och plagieringen även var omfattande till sitt innehåll bedömdes det vara en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Den omständigheten att plagieringen inte avsåg resultaten utan beskrivningen av metodiken bedömdes inte göra plagieringen mindre allvarlig. Nämnden bedömde vidare att doktoranden visserligen haft vissa skrivsvårigheter men ändå valt att ha med den plagierade texten i avhandlingen. Att upprepat plagiera textstycken ur flera olika källor kan inte betraktas som förbiseenden eller slarv, varför forskaren bedömdes ha varit grovt oaktsam. Forskningshuvudmannen har återrapporterat till nämnden enligt 13 §. De anger att personen valt att, på eget initiativ, lämna sin anställning. Några arbetsrättsliga konsekvenser därutöver har därför inte varit aktuella. Mycket har utvecklats vid forskningshuvudmannen sedan oredligheten ägde rum 2012. Numera ingår obligatoriska kurser om forskningsmetod och forskningsetik, vilket innebär att samtliga doktorander ska ha kännedom om god forskningssed och oredlighet i forskning. Universitetsbiblioteket erbjuder också sedan flera år tillbaka verktyg för kontroll av textplagiering – ett förhållande som innebar att det aktuella fallet upptäcktes. Med tanke på att även många publicister numera använder liknande verktyg bedömer forskningshuvudmannen att återkommande textplagiering av någon omfattning i dag inte rimligen kan förekomma utan att det upptäcks.

  • Forskningshuvudman: Linköpings universitet
  • Beslut taget: 2020-09-18