Vanliga frågor

Npof prövar endast det som lagen definierar som oredlighet i forskning. Definitionen av oredlighet lyder ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”, 2 §.

Vi prövar all forskning som utförts vid någon av de forskningshuvudmän som omfattas av lagen enligt 3 §. Det innebär att viss privat forskning bland annat faller utanför lagen. Ett undantag gäller även forskning inom det försvars- och säkerhetspolitiska området.

Denna lag tillämpas på forskning som utförs av:
– universitet och högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434),
– andra statliga myndigheter,
– staten i form av aktiebolag, om bolagets verksamhet är reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
– staten i form av stiftelse, om stiftelsens verksamhet är reglerad i lag eller någon annan författning eller om stiftelsen är bildad av eller tillsammans med staten eller förvaltas av en statlig myndighet,
– kommuner och regioner,
– aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, och
– enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Nämnden får endast pröva det nämnden fått till uppgift att pröva, vi får inte gå utanför det. Vår uppgift är att pröva det som faller inom definitionen av oredlighet i forskning i 2 § lagen, dvs. ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”.

Andra avvikelser från god forskningssed prövas av forskningshuvudmännen själva. Brister gällande etikprövning prövas av Överklagandenämnden för etikprövning, ÖNEP. Brister i hälso- och sjukvården prövas av Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Oredlighet i forskning är definierat i 2 § lagen. Definitionen lyder ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”.

I propositionen till lagen uttalas att nämnden bör utreda misstankar om oredlighet i den forskningsverksamhet som utförs av någon av de utpekade forskningshuvudmännen i 3 §, även om forskningen utförs utomlands. Om forskning har utförts i någon av de utpekade forskningshuvudmännens regi är det inte väsentligt om forskningen rent fysiskt har utförts utomlands eller inte. När nämnden ska granska forskningen kommer den att granska material som ägs av den berörda forskningshuvudmannen. Liksom i forskningssamarbeten med svenska forskningshuvudmän som inte omfattas av bestämmelserna om utredning av oredlighet i forskning, kan det uppstå gränsdragningsproblem gällande vem som har gjort vad och vem som äger vilka data i forskningssamarbeten med forskningshuvudmän i andra länder. Även i internationella forskningssamarbeten är det därför viktigt att de forskningshuvudmän som samarbetar med varandra tydligt klargör vem av samarbetsparterna som ansvarar för vilka moment i forskningen och vem som äger vilka data. (prop. 2018/19:58 s. 30-31)

Av ordalydelsen i 6 § följer att varje forskningshuvudman som misstänker oredlighet i sin verksamhet ska överlämna handlingarna i ärendet till Npof. Detta kan dock göras på olika sätt och forskningshuvudmännen är välkomna att föra dialog kring detta med Npof:s kansli när en sådan situation uppstår.

En forskningshuvudman har många olika ansvar som Npof inte kan redovisa här. När det gäller forskningshuvudmannens ansvar enligt lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning finns ett antal ansvar angivna. Ett av de grundläggande ansvaren är att forskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed, 5 §. Forskningshuvudmannen har även en skyldighet att lämna de upplysningar och handlingar om forskningen som nämnden begär och ge nämnden tillgång till datorer och annan utrustning som har använts vid forskningen.
Enligt 14 § gäller att om nämnden har fattat ett beslut om att det har förekommit oredlighet i forskning, eller det framgår av ett beslut av nämnden att det har förekommit en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering utan att uppsåt eller grov oaktsamhet har kunnat konstateras, ska forskningshuvudmannen snarast efter att beslutet har fattats informera berörda forskningsfinansiärer, myndigheter, vetenskapliga tidskrifter och andra berörda om beslutet. Forskningshuvudmannen ska även upplysa om att beslutet kan komma att överklagas.
I samma situationer som i 14 § gäller att forskningshuvudmannen inom sex månader efter att Npof:s beslut har vunnit laga kraft ska rapportera till nämnden vilka åtgärder huvudmannen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av beslutet, 13 §.

Det finns ingen definition av vem som är forskare i lagen. I propositionen finns det beskrivningar av vem som räknas som forskare.

Det är i 8 § lagen det anges en så kallad preskriptionstid. Den innebär att prövning av oredlighet i forskning inte får grundas på omständigheter som är äldre än tio år när ärendet inleds. Om det finns särskilda skäl för en prövning gäller dock inte preskriptionstiden.

Ja, om det finns särskilda skäl för en prövning.

Nämnden utser sakkunniga.

Tiden varierar beroende på ärendets komplexitet men också beroende på om sakkunnig ska utses eller inte, om det tar tid att få åtkomst till data etc., om handlingar behöver översättas och mycket annat. Att ett ärende tar längre tid än ett annat behöver alltså inte betyda att ärendet var mer komplext att bedöma i sakfrågan. För varje ärende sker en planering som uppdateras under hand. Nämnden diskuterar oftast ett ärende vid ett möte och tar sedan beslut i ärendet vid ett senare möte.

Det är en fråga som ligger utanför Npof:s ansvarsområde och uppdrag. Bland annat avgör forskningshuvudmannen och forskningsfinansiärer det.

Nej, vi publicerar bara de beslut i oredlighetsärenden som prövats i sak. Beslut att avvisa ärenden publiceras inte.

Lagstiftaren har uttalat att det finns ett intresse av transparens kring de ärenden som hanteras av Npof. Väldigt lite information omfattas därför av sekretess, bland annat inte namn på anmälare och anmäld. Av hänsyn till dataskyddslagstiftningen har vi dock valt att inte publicera namnen.

Det är inte Npof utan forskningshuvudmannen som avgör vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av nämndens beslut. Det kan röra sig om arbetsrättsliga åtgärder, utbildning etc. Du kan läsa mer om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av våra beslut i vår årliga rapport.

Vi skickar beslutet i ett ärende till anmäld, anmälare (om vi vet vem det är) och forskningshuvudmannen. Det finns även forskningsfinansiärer som löpande begär ut uppgifter om våra ärenden och beslut. Massmedia kontaktar oss också om vissa ärenden. Vi brukar inte skriva pressmeddelanden om de ärenden vi prövar, men om ett ärende rönt stor uppmärksamhet i media kan vi av tidssparande skäl välja att gå ut med ett pressmeddelande.

Den forskare som omfattas av anmälan/överlämnandet underrättas och får del av handlingarna. Vi informerar även forskningshuvudmannen i de fall det är en anmälan som kommit in. Ibland framkommer ny information om vilka forskningshuvudmän som berörs under ärendets gång. Det kan därför hända att de forskningshuvudmännen informeras först efter ett tag.

Ja, om det prövas i sak.

Om du misstänker oredlighet i forskning kan du anmäla det. Läs först vad oredlighet i forskning är på sidan ”Vad menas med oredlighet i forskning”. Hur du gör en anmälan framgår på sidan ”Anmäla oredlighet”.

Alla kan anmäla direkt till Npof. Det behöver inte gå via forskningshuvudmannen.

Se information om vad en anmälan ska innehålla på sidan ”Anmäla oredlighet”.

Ja, det kan du göra, men då ber vi dig att informera oss om att du vill göra det i anmälan.

Alla kan anmäla misstänkt oredlighet. Privatpersoner, forskare, företag, andra myndigheter exempelvis.

Ja det kan du göra.

Det är att föredra att vi kan kontakta dig som anmälare för att kunna ställa följdfrågor och be om kompletteringar. Om du är helt anonym har vi inget sätt att kontakta dig så då går inte det. Vi kan inte heller informera dig om beslutet. Om du anser att det är angeläget att vara anonym kan du skicka in handlingar på papper till oss. Om du mejlar oss kommer vi inte att eftersöka vem du är, men vi kan inte garantera att någon inte begär ut allmän handling i form av logglistor el dyl. som kan ge information om bland annat din IP-adress.

Ja, vi har en lösning för säker överföring. Mejla registrator@npof.se så informerar vi hur det går till.

Vad som omfattas av sekretess och inte bestäms i lag och inte av Npof själva. Lagstiftaren har ansett att öppenhet i processen gagnar forskarsamhället och främjar allmänhetens förtroende för forskningen. Därför har det uttryckligen angivits i den sekretessbestämmelse som gäller oredlighetsärenden att namnen inte ska omfattas av sekretess. Se 24 kap 7 a § i offentlighets och sekretesslagen (2009:400).

Alla kan begära ut handlingar i ett ärende. Det gäller såväl pågående som avslutade ärenden. Nämnden gör då en prövning av om det som begärs ut är allmänna handlingar och om det finns någon uppgift i handlingarna som omfattas av sekretess.
De som är part i ärendet får alla handlingar i ärendet av nämnden. Det följer av kraven i förvaltningslagen. Som part behöver du alltså inte begära ut handlingar från nämnden på egen hand utan du får dem av oss.
Vi underrättar även den forskningshuvudman som berörs av ett pågående ärende om ärendet. Det gör vi dels för att forskningshuvudmannen har egna ansvar kopplat till att utreda avvikelser från god forskningssed, dels för att forskningshuvudmannen ofta är den anmäldes arbetsgivare och därmed har ett ansvar att ta hand om arbetsmiljörelaterade frågor kopplat till den anmälde.

Det är regeringen som utser nämndens ordförande, ersättare för ordföranden och ledamöterna. De förordnas för fyra år i taget.

Den kommer i början av juni.

Läs mer om detta i vår årliga rapport.