Gå till innehåll

Vanliga frågor

Här hittar du svar på vanliga frågor

Frågor och svar

  1. Vilket är Npof:s uppdrag?
    Npof har ett uppdrag. Det är att pröva oredlighet i forskning. Npof bildades av regeringen i syfte att värna förtroendet för svensk forskning. Läs mer om Npof:s uppdrag på sidan Om oss.
  2. Vad prövar Npof?
    Npof prövar endast det som lagen definierar som oredlighet i forskning. Definitionen av oredlighet lyder ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”, 2 §.
  3. Prövar Npof all slags forskning?
    Vi prövar all forskning som utförts vid någon av de forskningshuvudmän som omfattas av lagen enligt 3 §. Det innebär att viss privat forskning bland annat faller utanför lagen. Ett undantag gäller även forskning inom det försvars- och säkerhetspolitiska området.

    Denna lag tillämpas på forskning som utförs av:
    – universitet och högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434),
    – andra statliga myndigheter,
    – staten i form av aktiebolag, om bolagets verksamhet är reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
    – staten i form av stiftelse, om stiftelsens verksamhet är reglerad i lag eller någon annan författning eller om stiftelsen är bildad av eller tillsammans med staten eller förvaltas av en statlig myndighet,
    – kommuner och regioner,
    – aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, och
    – enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.
  4. Varför prövar ni bara förfalskning, fabricering och plagiering? Vem prövar andra avvikelser?
    Nämnden får endast pröva det nämnden fått till uppgift att pröva, vi får inte gå utanför det. Vår uppgift är att pröva det som faller inom definitionen av oredlighet i forskning i 2 § lagen, dvs. ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”.

    Andra avvikelser från god forskningssed prövas av forskningshuvudmännen själva. Brister gällande etikprövning prövas av Överklagandenämnden för etikprövning, ÖNEP. Brister i hälso- och sjukvården prövas av Inspektionen för vård och omsorg, IV0.
  5. Vad menas med oredlighet i forskning?
    Oredlighet i forskning är definierat i 2 § lagen. Definitionen lyder ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”.
  6. Måste anmäld forskare vara verksam i Sverige?
    I propositionen till lagen uttalas att nämnden bör utreda misstankar om oredlighet i den forskningsverksamhet som utförs av någon av de utpekade forskningshuvudmännen i 3 §, även om forskningen utförs utomlands. Om forskning har utförts i någon av de utpekade forskningshuvudmännens regi är det inte väsentligt om forskningen rent fysiskt har utförts utomlands eller inte. När nämnden ska granska forskningen kommer den att granska material som ägs av den berörda forskningshuvudmannen. Liksom i forskningssamarbeten med svenska forskningshuvudmän som inte omfattas av bestämmelserna om utredning av oredlighet i forskning, kan det uppstå gränsdragningsproblem gällande vem som har gjort vad och vem som äger vilka data i forskningssamarbeten med forskningshuvudmän i andra länder. Även i internationella forskningssamarbeten är det därför viktigt att de forskningshuvudmän som samarbetar med varandra tydligt klargör vem av samarbetsparterna som ansvarar för vilka moment i forskningen och vem som äger vilka data. (prop. 2018/19:58 s. 30-31)

Överlämnande från forskningshuvudman

  1. När ska en forskningshuvudman överlämna misstankar till Npof?
    Om det kan misstänkas att oredlighet i forskning har förekommit i en forskningshuvudmans verksamhet, ska forskningshuvudmannen överlämna handlingarna i ärendet för prövning av Npof. Det anges i 6 § lagen. Tröskeln för när ett överlämnande ska ske ska vara låg. Om en forskningshuvudman är osäker på om ett överlämnande ska ske är man alltid välkommen att kontakta Npof:s kansli för dialog.
  2. Ska alla forskningshuvudmän överlämna ett ärende om forskarna är verksamma vid flera forskningshuvudmän?
    Av ordalydelsen i 6 § följer att varje forskningshuvudman som misstänker oredlighet i sin verksamhet ska överlämna handlingarna i ärendet till Npof. Detta kan dock göras på olika sätt och forskningshuvudmännen är välkomna att föra dialog kring detta med Npof:s kansli när en sådan situation uppstår.
  3. Vilket ansvar har en forskningshuvudman?
    En forskningshuvudman har många olika ansvar som Npof inte kan redovisa här. När det gäller forskningshuvudmannens ansvar enligt lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning finns ett antal ansvar angivna. Ett av de grundläggande ansvaren är att forskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed, 5 §. Forskningshuvudmannen har även en skyldighet att lämna de upplysningar och handlingar om forskningen som nämnden begär och ge nämnden tillgång till datorer och annan utrustning som har använts vid forskningen.
    Enligt 14 § gäller att om nämnden har fattat ett beslut om att det har förekommit oredlighet i forskning, eller det framgår av ett beslut av nämnden att det har förekommit en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering utan att uppsåt eller grov oaktsamhet har kunnat konstateras, ska forskningshuvudmannen snarast efter att beslutet har fattats informera berörda forskningsfinansiärer, myndigheter, vetenskapliga tidskrifter och andra berörda om beslutet. Forskningshuvudmannen ska även upplysa om att beslutet kan komma att överklagas.
    I samma situationer som i 14 § gäller att forskningshuvudmannen inom sex månader efter att Npof:s beslut har vunnit laga kraft ska rapportera till nämnden vilka åtgärder huvudmannen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av beslutet, 13 §.

Lagen

  1. Hur definieras forskning i lagen?
    Det finns ingen definition av forskning i lagen. Däremot finns beskrivningar av vad som är forskning i propositionen.
  2. Vem räknas som forskare?
    Det finns ingen definition av vem som är forskare i lagen. I propositionen finns det beskrivningar av vem som räknas som forskare.
  3. Varför har ni en 10-årig gräns?
    Det är i 8 § lagen det anges en så kallad preskriptionstid. Den innebär att prövning av oredlighet i forskning inte får grundas på omständigheter som är äldre än tio år när ärendet inleds. Om det finns särskilda skäl för en prövning gäller dock inte preskriptionstiden.
  4. Kan ni pröva artiklar som är äldre än 10 år?
    Ja, om det finns särskilda skäl för en prövning.

Prövningsprocessen

  1. Hur går prövningsprocessen till?
    Läs mer om vår prövningsprocess här.
  2. Vem utser sakkunnig?
    Nämnden utser sakkunniga.
  3. Hur lång tid tar är en prövningsprocess?
    Tiden varierar beroende på ärendets komplexitet men också beroende på om sakkunnig ska utses eller inte, om det tar tid att få åtkomst till data etc., om handlingar behöver översättas och mycket annat. Att ett ärende tar längre tid än ett annat behöver alltså inte betyda att ärendet var mer komplext att bedöma i sakfrågan. För varje ärende sker en planering som uppdateras under hand. Nämnden diskuterar oftast ett ärende vid ett möte och tar sedan beslut i ärendet vid ett senare möte.
  4. Vad händer med min forskning under prövningsprocessen?
    Det är en fråga som ligger utanför Npof:s ansvarsområde och uppdrag. Bland annat avgör forskningshuvudmannen och forskningsfinansiärer det.

Beslut

  1. Varför publiceras era beslut på webbplatsen?
    Besluten publiceras på webbplatsen i syfte att forskarsamhället ska kunna lära av tidigare ärenden och förstå hur nämnden resonerar. Förhoppningen är att besluten används för att förebygga oredlighet och andra avvikelser från god forskningssed.
  2. Publiceras alla beslut på webbplatsen?
    Nej, vi publicerar bara de beslut i oredlighetsärenden som prövats i sak. Beslut att avvisa ärenden publiceras inte.
  3. Varför är besluten maskade på webbplatsen?
    Lagstiftaren har uttalat att det finns ett intresse av transparens kring de ärenden som hanteras av Npof. Väldigt lite information omfattas därför av sekretess, bland annat inte namn på anmälare och anmäld. Av hänsyn till dataskyddslagstiftningen har vi dock valt att inte publicera namnen.
  4. Vilket straff kan en fälld forskare få?
    Det är inte Npof utan forskningshuvudmannen som avgör vilka åtgärder som ska vidtas med anledning av nämndens beslut. Det kan röra sig om arbetsrättsliga åtgärder, utbildning etc. Du kan läsa mer om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av våra beslut i vår årliga rapport.
  5. Sprider ni besluten på andra sätt än på webbplatsen?
    Vi skickar beslutet i ett ärende till anmäld, anmälare (om vi vet vem det är) och forskningshuvudmannen. Det finns även forskningsfinansiärer som löpande begär ut uppgifter om våra ärenden och beslut. Massmedia kontaktar oss också om vissa ärenden. Vi brukar inte skriva pressmeddelanden om de ärenden vi prövar, men om ett ärende rönt stor uppmärksamhet i media kan vi av tidssparande skäl välja att gå ut med ett pressmeddelande.

Anmäld

  1. Vad får jag ”veta” under processens gång?
    Handläggaren i ärendet informerar dig som anmälts under ärendets gång och vi kommunicerar handlingarna i ärendet med dig. Om ärendet prövas i sak får du även yttra dig i ärendet. Om du har frågor är du alltid välkommen att kontakta handläggaren eller kansliet.
  2. Vilka underrättas när en forskare blivit anmäld?
    Den forskare som omfattas av anmälan/överlämnandet underrättas och får del av handlingarna. Vi informerar även forskningshuvudmannen i de fall det är en anmälan som kommit in. Ibland framkommer ny information om vilka forskningshuvudmän som berörs under ärendets gång. Det kan därför hända att de forskningshuvudmännen informeras först efter ett tag.
  3. Får jag som anmäld yttra mig i ärendet?
    Ja, om det prövas i sak.

Anmälan

  1. Hur gör jag en anmälan?
    Det finns ett webbformulär att använda för att göra en anmälan. Webbformuläret finns på sidan ”Anmäla oredlighet”. Läs först mer om vad oredlighet i forskning är på sidan ”Vad menas med oredlighet i forskning”.
  2. Jag misstänker att det pågår oredlighet i forskning. Kan jag anmäla utan konkreta bevis?
    Om du misstänker oredlighet i forskning kan du anmäla det. Läs först vad oredlighet i forskning är på sidan ”Vad menas med oredlighet i forskning”. Hur du gör en anmälan framgår på sidan ”Anmäla oredlighet”.
  3. Kan man anmäla direkt till er eller ska det gå genom forskningshuvudmannen?
    Alla kan anmäla direkt till Npof. Det behöver inte gå via forskningshuvudmannen.
  4. Vad ska ingå i en anmälan?
    Se information om vad en anmälan ska innehålla på sidan ”Anmäla oredlighet”.
  5. Kan jag som anmälare inkomma med ytterligare handlingar när prövningsprocessen startat?
    Ja, det kan du göra, men då ber vi dig att informera oss om att du vill göra det i anmälan.
  6. Vem får anmäla?
    Alla kan anmäla misstänkt oredlighet. Privatpersoner, forskare, företag, andra myndigheter exempelvis.
  7. Kan jag anmäla även om ni fått in en anmälan från forskningshuvudman?
    Ja det kan du göra.
  8. Kan man vara anonym när man anmäler?
    Det är att föredra att vi kan kontakta dig som anmälare för att kunna ställa följdfrågor och be om kompletteringar. Om du är helt anonym har vi inget sätt att kontakta dig så då går inte det. Vi kan inte heller informera dig om beslutet. Om du anser att det är angeläget att vara anonym kan du skicka in handlingar på papper till oss. Om du mejlar oss kommer vi inte att eftersöka vem du är, men vi kan inte garantera att någon inte begär ut allmän handling i form av logglistor el dyl. som kan ge information om bland annat din IP-adress.
  9. Kan jag skicka er känsligt material på ett säkert sätt?
    Ja, vi har en lösning för säker överföring. Mejla registrator@oredlighetsprovning.se så informerar vi hur det går till.

Överklagande

  1. Till vem överklagar man?
    Nämndens beslut i fråga om oredlighet i forskning överklagas till Förvaltningsrätten i Uppsala. Överklagandet ska dock skickas till Npof. Observera överklagandetiden. Förvaltningsrättens avgöranden överklagas till Kammarrätten i Stockholm, vars avgöranden överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Offentlighet och sekretess

  1. Kan man begära ut handlingar i ett ärende?
    I Sverige gäller den så kallade offentlighetsprincipen som bland annat innebär att allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar. I allmänna handlingar kan det finnas uppgifter som omfattas av sekretess och som därmed inte får lämnas ut.
    När det gäller ärenden om oredlighet i forskning har lagstiftaren ansett att öppenhet i processen gagnar forskarsamhället och främjar allmänhetens förtroende för forskningen. Det är därför mycket begränsad information som omfattas av sekretess i oredlighetsärendena. Se 24 kap 7 a § i offentlighets och sekretesslagen (2009:400).
    Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller även för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
    Sekretessen gäller inte för uppgift om vem som har väckt frågan om oredlighet eller vem misstanken riktas mot. Inte heller gäller sekretess beslut i dessa ärenden.
  2. Varför omfattas inte namnet på den som är anmäld och den som anmäler misstänkt oredlighet av sekretess?
    Vad som omfattas av sekretess och inte bestäms i lag och inte av Npof själva. Lagstiftaren har ansett att öppenhet i processen gagnar forskarsamhället och främjar allmänhetens förtroende för forskningen. Därför har det uttryckligen angivits i den sekretessbestämmelse som gäller oredlighetsärenden att namnen inte ska omfattas av sekretess. Se 24 kap 7 a § i offentlighets och sekretesslagen (2009:400).
  3. Vem får ta del av handlingarna i ett ärende?
    Alla kan begära ut handlingar i ett ärende. Det gäller såväl pågående som avslutade ärenden. Nämnden gör då en prövning av om det som begärs ut är allmänna handlingar och om det finns någon uppgift i handlingarna som omfattas av sekretess.
    De som är part i ärendet får alla handlingar i ärendet av nämnden. Det följer av kraven i förvaltningslagen. Som part behöver du alltså inte begära ut handlingar från nämnden på egen hand utan du får dem av oss.
    Vi underrättar även den forskningshuvudman som berörs av ett pågående ärende om ärendet. Det gör vi dels för att forskningshuvudmannen har egna ansvar kopplat till att utreda avvikelser från god forskningssed, dels för att forskningshuvudmannen ofta är den anmäldes arbetsgivare och därmed har ett ansvar att ta hand om arbetsmiljörelaterade frågor kopplat till den anmälde.

Övrigt

  1. Vilka ingår i nämnden?
    Nämnden består av seniora forskare. Nämndens ordförande är justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen och f.d. professor vid Uppsala universitet.
  2. Vem utser vilka som sitter i nämnden?
    Det är regeringen som utser nämndens ordförande, ersättare för ordföranden och ledamöterna. De förordnas för fyra år i taget.
  3. När kommer er årliga rapport?
    Den kommer i början av juni.
  4. Vilka riktlinjer och principer för god forskningssed finns?
    Läs mer om detta i vår årliga rapport.