”Forskaren ansvarar för att följa god forskningssed i sin forskning. Forskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed.”

Lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning

Oredlighet i forskning

Oredlighet i forskning definieras i 2 § lagen som:

”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”.

Nämnden får endast pröva den typ av avvikelser som faller inom definitionen av oredlighet.

Nämnden prövar därmed endast fabricering, förfalskning och plagiering. Begreppen är inte definierade i lagen, men i förarbetena, som anger hur lagen ska tolkas, refereras till att begreppen finns beskrivna i forskningsetiska kodexar och riktlinjer som till exempel Den europeiska kodexen för forskningens integritet. De redogörs också för i Vetenskapsrådets publikation God forskningssed.

Fabricering: Forskaren hittar på resultat och dokumenterar dem som om de vore riktiga.

Förfalskning: Manipulering av forskningsmaterial, utrustning eller processer eller att uppgifter eller resultat ändras, utelämnas eller undanhålls utan att det är motiverat.

Plagiering: Forskaren använder andras texter, idéer eller arbeten utan att ge tillbörligt erkännande till ursprungskällan.

För att fabricering, förfalskning och plagiering ska utgöra oredlighet i forskning krävs också att det är fråga om en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Det krävs därutöver att avvikelsen begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet.

Allvarlig avvikelse: Fabricering och förfalskning bör som huvudregel anses utgöra allvarliga avvikelser från god forskningssed. Plagiering bör i vissa fall inte anses utgöra en allvarlig avvikelse, till exempel om det är fråga om en mindre förseelse vid ett enstaka tillfälle.

Uppsåt eller grov oaktsamhet: Uppsåt innebär enligt förarbetena att forskaren ska ha förstått vad han eller hon har gjort medan oaktsamhet innebär att forskaren i vart fall borde ha förstått detta. Grov oaktsamhet kräver att agerandet framstår som särskilt allvarligt eller klandervärt. Förbiseenden, slarv eller missförstånd bör som regel inte betraktas som grov oaktsamhet enligt förarbetena.

Läs mer om hur lagen ska tolkas i lagens förarbete, propositionen 2018/19:58 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning.

Här kan du läsa lagens förarbete, prop. 2018/19:58 på riksdagens hemsida

Vem prövar vad?

Forskningshuvudmännen prövar andra avvikelser från god forskningssed än oredlighet

Npof prövar det som enligt definitionen i lagen är oredlighet i forskning och som beskrivits ovan.

Andra avvikelser från god forskningssed än oredlighet prövas av forskningshuvudmännen själva.

Flera lärosäten beskriver dessa ”andra avvikelser” så här:

”Med andra avvikelser från god forskningssed avses sådana avsteg från god forskningssed som inte räknas som oredlighet i forskning, men som väsentligen skadar eller riskerar att skada forskningens eller forskarnas integritet och som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning, eller konstnärlig forskning och utvecklingsarbete.”

Det finns flera olika riktlinjer, kodexar och definitioner som forskningshuvudmännen använder vid sin prövning. Här är de vanligaste:

• Den europeiska kodexen för forskningens integritet
• Vetenskapsrådets publikation God forskningssed
• Vägledning för hanteringen av misstankar om avvikelser från god forskningssed
• Vancouver-reglerna för medförfattarskap
• Etiska riktlinjer för fackmannamässig granskning
• Egna riktlinjer framtagna och beslutade vid forskningshuvudmannen

Läs mer om regler och riktlinjer för forskning på codex.uu.se.

Etikprövningsmyndigheten gör etiska prövningar av viss forskning

Etikprövningsmyndighetens uppdrag är att värna människan i forskningen. De gör etiska prövningar av forskning på människor, men även av forskning på biologiskt material och känsliga personuppgifter.

Genom att pröva forskningsprojekt på ett korrekt och effektivt sätt stärker de förtroendet för svensk forskning.

Läs mer om Etikprövningsmyndigheten

Överklagandenämnden för prövning av etikprövning

Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP) ansvarar för att pröva överklagade och överlämnade ansökningar om etikprövningstillstånd. Nämnden utövar även tillsyn över etikprövningslagen (lagen 2003:460 om etikprövning av forskning som avser människor).

Läs mer om ÖNEP