Gå till innehåll

Här finns alla beslut nämnden fattat om oredlighet i forskning

Här publiceras nämndens beslut i ärenden om oredlighet i forskning som prövats i sak. Beslut om avvisningar publiceras inte.

Namn på anmälare och anmälda är inte med i webbpubliceringen av besluten med anledning av dataskyddslagstiftningen.

Antal beslut Npof fattat
0

Beslut i ärende 3.1-22/0054

Fyra forskare fälldes och 16 forskare friades från misstankar om oredlighet i forskning inom forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap. Misstankarna gällde förfalskning/fabricering i tre artiklar.
En av artiklarna hade tidigare prövats och friats av nämnden i ärende 3.1-20/0059 varför den inte prövades igen. Nämnden konstaterade att övriga två artiklar innehöll förfalskade figurer där fel western blot-paneler presenterades, western blot-paneler presenterades felvända eller på ett sätt som inte överensstämde med hur experimenten hade utförts enligt artikeln. De förfalskade figurerna ansågs utgöra allvarliga avvikelser från god forskningssed.

En figur i en artikel bedömde nämnden att försteförfattaren hade bytt ut med uppsåt. De tre övriga forskare som hade arbetat tillsammans med försteförfattaren när experimenten utfördes och haft kontinuerlig tillgång till och möjlighet att kontrollera rådata, ansågs ha agerat grovt oaktsamt när de inte upptäckte att det inte var rätt blottar som visades i figuren. Gällande övriga förfalskade figurer i artiklarna fann nämnden att samma fyra forskare hade agerat grovt oaktsamt när felaktiga western blot-paneler inkluderats i artiklarna och att de därmed gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning under arbetet med artiklarna.
Övriga 16 medförfattare hade haft ansvar för andra delar i forskningen och bedömdes ha agerat oaktsamt, men inte grovt oaktsamt, när det gällde en figur i vardera artikeln. I båda fallen gällde det figurer där de bilder som visades motsa eller inte kunde stämma överens med hur experimenten utförts enligt texten i artikeln. För övriga åtta förfalskade figurer ansåg nämnden att det krävdes tillgång till rådata för att upptäcka felen och fann därför att det inte var oaktsamt av författarna att inte upptäcka felen. De 16 friades därför från oredlighet i forskning.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet
  • Beslut fattat: 2024-03-01

Beslut i ärende 3.2-22/0181

En forskare fälldes och en forskare friades från oredlighet i forskning inom forskningsämnesområdet naturvetenskap.
Misstankarna gällde förfalskning/fabricering av data som presenterades i en figur i en artikel. I figuren visades hur mycket energi som går åt i ett specifikt tekniskt system när man kodar och överför videosignaler med olika egenskaper. I figuren visades att energiförbrukningen varierar på exakt samma sätt, med något annorlunda normalisering, som i mätningar som presenterats i en tidigare artikel med samma försteförfattare. Nämnden bedömde att det var osannolikt att mätningar på två olika system gett resultat som varierade på så exakt lika sätt och att data i den misstänkta figuren inte var resultat från de mätningar som påstods. I stället var slutsatsen att data tagits från den tidigare artikeln, skalats ned och presenterats som om de vore riktiga. Data hade därmed hittats på och var fabricerade, vilket ansågs vara en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Nämnden ansåg att fabriceringen inte rimligen kunde ha skett av slarv eller misstag. Eftersom försteförfattaren tagit experimentresultat från en tidigare artikel och skalat om resultaten för att de skulle se ut som att de kom från nya mätningar ansågs han ha agerat med uppsåt. Därmed fälldes han för oredlighet i forskning. Den andre forskaren som prövades av nämnden, uppgav att han inte hade arbetat med data och bedömdes inte ha agerat oaktsamt för att han inte upptäckt en mycket liknande figur i en av försteförfattarens tidigare publikationer.

  • Forskningshuvudman: Högskolan i Kristianstad, Linköpings universitet
  • Beslut fattat: 2024-02-16

Beslut i ärende 3.2-22/0078

Fyra forskare fälldes för oredlighet i forskning och sex forskare friades från misstankar om oredlighet i forskning inom forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap. Misstankarna avsåg förfalskning och/eller fabricering i en artikel om experiment som avsåg att undersöka olika plastmaterial och deras lämplighet som byggnadsmaterial till syntetiska organ. I artikeln beskrivs en tidigare operation som framgångsrik och som att den inte medförde några allvarliga komplikationer för patienten vid uppföljning. Nämnden ansåg att beskrivningen av operationen i artikeln var felaktig, hade hittats på och dokumenterats som om den var riktig och att det utgjorde fabricering. Eftersom det fanns dokumentation som visade allvarliga komplikationer vid tiden för artikelns publicering, ansåg nämnden dessutom att det var förfalskning att utelämna dessa uppgifter. Det ansågs utgöra allvarliga avvikelser från god forskningssed.

Nämnden bedömde det som mycket osannolikt att den forskare som var projektledare, korresponderande författare och ansvarig kirurg för den aktuella operationen inte kände till de allvarliga komplikationerna som drabbat patienten. Detta styrktes också till viss del av journaluppgifter. Eftersom både forskarens kliniska verksamhet och forskning byggde på den typ av kirurgi som beskrevs i artikeln, menade nämnden att hen hade starka incitament att beskriva operationen som framgångsrik. Nämnden ansåg att forskaren agerat med uppsåt och därmed gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.

De tre författare som även var medförfattare till en annan artikel som beskrev den aktuella operationen, bedömdes ha haft fler möjligheter att ställa frågor kring patientens tillstånd och hade kompetens att bedöma om operationen kunde ses som framgångsrik. De ansågs ha agerat, om inte uppsåtligt, åtminstone grovt oaktsamt när de godkänt de formuleringar gällande operationen som fanns i den artikel nämnden prövade.

Nämnden ansåg att de övriga sex forskarna hade en mer begränsad insyn kring, och kunskap att bedöma, patientens tillstånd. Artikelns huvudfokus var inte på den aktuella operationen utan operationens utfall nämndes i inledningen och slutet av artikeln som ett exempel. De uppgav att de litat på den korresponderande författarens uppgifter. Nämnden ansåg att dessa forskare agerat oaktsamt, men inte grovt oaktsamt, genom att förlita sig på den korresponderande författarens beskrivning av operationen och uppföljningen av patienten.
Beslutet har överklagats till Förvaltningsrätten i Uppsala men dom har inte meddelats ännu.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet
  • Beslut fattat: 2023-10-05

Beslut i ärende 3.2-22/0092

Tre forskare fälldes för oredlighet i forskning inom forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap. Misstankarna gällde förfalskning och/eller fabricering i en artikel om uppföljningen under fem år av en transplantation av en donerad strupe. Anmälan avsåg att information utelämnats om att en stent placerats inom fyra månader efter transplantationen och att tre figurer var förfalskade. Nämnden inhämtade ett sakkunnigutlåtande i ärendet och information om journaluppgifter från klinikchefen vid den klinik där operationen utfördes. Den sakkunnige bedömde att artikeln innehöll förfalskning på flera ställen i texten och att de tre figurerna var förfalskade. Utifrån de journaluppgifter som inhämtats ansåg nämnden att artikeln innehöll uppgifter som hittats på, det vill säga fabricering. Dessutom ansåg nämnden att viktiga uppgifter utelämnats utan att det var motiverat, det vill säga förfalskning. Nämnden bedömde också att de tre figurerna var förfalskade.

Nämndens utgångspunkt är att fabricering och förfalskning alltid utgör en allvarlig avvikelse från god forskningssed och ansåg att det gjorde det även i det här fallet.

Nämnden bedömde att den forskare som var projektledare, korresponderande författare och ansvarig kirurg för den aktuella operationen kände till att artikeln innehöll felaktiga beskrivningar gällande operationen. Forskare var dessutom korresponderande författare till de två artiklar där originalen till de förfalskade figurerna återfanns och bör därmed ha känt till deras ursprung. Nämnden bedömde därför att forskaren agerat med uppsåt. Det framgår inte av artikeln att övriga två forskare som omfattades av nämndens prövning hade begränsad kompetens eller ansvar. De är dessutom medförfattare till en av de artiklar där originalfigurerna återfanns. Nämnden bedömde därvid att båda agerat, om inte uppsåtligt, så åtminstone grovt oaktsamt när de inte uppmärksammat felaktiga uppgifter, att viktig information utelämnats och att flera figurer inte visar det de påstås visa.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet
  • Beslut fattat: 2023-09-20

Beslut i ärende 3.2-22/0182

Fyra forskare fälldes för oredlighet i forskning inom forskningsområdet medicin och hälsovetenskap. Fem forskare friades från misstanke om oredlighet i forskning.
Misstankarna avsåg förfalskning och riktades mot fem vetenskapliga publikationer med misstänkt duplikat av bilder, förvrängning av bilder, samt att olika utsnitt från samma bild publicerats. Forskarna angav att duplikaten gjorts av misstag och att rättelser gjorts. Även förvrängningen av bilder menade forskarna gjorts av misstag. För en artikel angav forskarna att anmälan var felriktad.
Ett sakkunnigutlåtande inhämtades i ärendet. Den sakkunnige bedömde att forskarna publicerat fel bilder i fyra av artiklarna och att det korrigerats i tre. Misstanken mot den femte artikeln bedömde den sakkunnige var felaktig. I en artikel bedömde den sakkunnige att Western Blot-paneler duplicerats, beskurits storleksförändrats och roterats.
Nämnden konstaterade att forskarna publicerat fel bilder i fyra artiklar och att bilderna därmed inte visade vad de påstods visa. Nämnden ansåg att det utgjorde förfalskning och allvarliga avvikelser från god forskningssed. Den femte artikeln innehöll inte förfalskning. I tre av artiklarna menade nämnden att förfalskningen skett av misstag och utan uppsåt. Det handlade om förbiseenden eller slarv och om enstaka fel. Forskarna bedömdes inte ha agerat grovt oaktsamt i dessa tre artiklar. I en artikel konstaterade nämnden att det publicerats bilder som var manipulerade versioner av originalen. Författarna till den artikeln bedömdes ha agerat grovt oaktsamt och därmed gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning.
Tre av fyra forskare som fälldes för oredlighet i forskning överklagade nämndens beslut. Förvaltningsrätten i Uppsala bedömde att två av dem, som var de korresponderande författarna till artikeln, gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning men däremot inte den tredje forskaren.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet
  • Beslut fattat: 2023-06-16

Beslut i ärende 3.1-23/0042

Tio forskare friades från misstanke om oredlighet i forskning inom forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap. Misstankarna avsåg förfalskning och plagiering i ett manuskript som sänts in till en tidskrift för publicering.
Misstanken om förfalskning avsåg data från forskningspersoner som presenterats i det misstänkta manuskriptet. Enligt anmälan fanns data från fler forskningspersoner i projektet än vad som redovisats och att dessas data utelämnats i syfte att kunna redovisa mer positiva resultat. Nämnden bedömde att uppgifter om de forskningspersoner som exkluderats inte undanhållits på ett oberättigat sätt som gjorde att de redovisade forskningsresultaten kunde anses vara förfalskade.
Misstanken om plagiering avsåg metodavsnitt i det misstänkta manuskriptet som tidigare publicerats i två texter av anmälaren. Nämnden konstaterade att de aktuella avsnitten hade sitt ursprung i ett opublicerat manuskript från forskargruppen som även anmälaren var en av medförfattarna till. Vidare konstaterades att anmälaren publicerat de två texterna i eget namn utan att kommunicera med övriga medförfattare. Nämndens bedömning var att det misstänkta manuskriptet presenterade forskargruppens egna idéer och arbeten. Att anmälaren hade publicerat texter i eget namn utan att kommunicera med övriga medförfattare gjorde enligt nämndens bedömning inte att forskarna gjort sig skyldiga till plagiering. Forskarna friades därmed från misstanken.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet, Stockholms universitet
  • Beslut fattat: 2023-06-16

Beslut i ärende 3.1-22/0102

En forskare fälldes för oredlighet i forskning genom plagiering i en artikel. Forskningsämnesområdet var teknik. Misstankarna avsåg att text ur en projektrapport återanvänts i en artikel utan att de personer som skrivit texten till projektrapporten har getts tillbörligt erkännande.
Nämnden bedömde att den anmälda artikeln innehöll stycken och meningar, sammanlagt cirka en sida text, som var direkt kopierade från olika delar ur en annan artikel. Nämnden bedömde även att artikeln innehöll meningar och stycken bestående av text skriven av andra som bidrag till projektrapporten. Sammanlagt rörde det sig om ytterligare drygt en sida text i artikeln. Det fanns visserligen en tydlig hänvisning i inledningen av artikeln till att resultaten kom från projektet och att syftet med artikeln var att diskutera preliminära och publicerade resultat från projektets alla parter. Vidare angavs i övrigt källhänvisning till de artiklar från projektet som resultaten återfanns i. De forskare som författat texterna som återfanns i artikeln omnämndes i tackordet, men där angavs att de endast bidragit med mindre oredigerade texter. Nämnden bedömer därför att dessa inte givits tillbörligt erkännande och att artikeln innehöll plagiering av text. Plagieringen ansågs vara en allvarlig avvikelse från god forskningssed.
Nämnden uttalade att en forskare förväntas ha kunskap om hur källhänvisning och korrekt citering ska ske enligt god forskningssed. Den anmälde forskaren visade att han hade och haft den kunskapen genom att han var medveten om vilka kriterier som gäller för medförfattarskap. Nämnden bedömde sammantaget att forskaren agerat med uppsåt.

  • Forskningshuvudman: Lunds universitet
  • Beslut fattat: 2023-05-22

Beslut i ärende 3.1-22/0140

En forskare fälldes för oredlighet i forskning genom plagiering i en vetenskaplig artikel. Forskningsämnesområdet var samhällsvetenskap. Misstankarna avsåg plagiering ur en forskningsmedelsansökan som skickats till ett forskningsråd. Den misstänkte forskaren var utsedd till granskare av forskningsmedelsansökningar vid forskningsrådet och fick i den egenskapen del av ansökan.
Nämnden konstaterade att det var fråga om plagiering. Det bedömdes även vara en allvarlig avvikelse från god forskningssed bland annat för att plagieringen avsåg ett flertal stycken som kopierats närmast ordagrant ur forskningsmedelsansökan utan att citat eller källa angivits. De flesta styckena innehöll inte bara en text som plagierats utan flera betydelsebärande resonemang sammansatta från och baserade på flera andra källor. Det var således inte fråga om allmänt vedertagna beskrivningar eller liknande. Utöver detta fäste nämnden särskild vikt vid att forskaren fått forskningsmedelsansökan i egenskap av granskare och att hen undertecknat en överenskommelse om att hantera den konfidentiellt och inte för andra ändamål än granskningen. Att hen trots detta tagit en del av den bärande idén bakom forskningsmedelsansökan och även plagierat text ansågs särskilt allvarligt.

Nämnden konstaterade att forskaren medgett att hen varit medveten om det forskningsetiska regelverket kring plagiering. Hen var likaså fullt införstådd med att forskningsmedelsansökan var konfidentiell och att hen fått den i granskningssyfte och inte fick använda den för andra ändamål. Trots det hade hen tagit en del av dess bärande idé, kopierat text direkt ur den och använt den för eget bruk. Nämnden bedömde mot den bakgrunden att plagieringen skett fullt medvetet.
Att forskaren inte skulle ha varit medveten om plagiaten när hen senare skickade in artikeln för publicering ansågs inte trovärdigt. Att forskaren angett att hen förlitat sig på att artikeln inte innehöll plagiat efter att hen gjort kontroller i plagieringsverktyg kunde enligt nämnden inte tillmätas betydelse. Nämnden pekade på att forskaren visste att forskningsmedelsansökan var konfidentiell och måste ha förstått att det var ytterst osannolikt att plagieringen skulle upptäckas av ett plagieringsverktyg som till huvudsak har tillgång till publicerade källor. Nämnden bedömde sammanfattningsvis att forskaren förstått vad hen gjort och att plagieringen därför skett med uppsåt eller i vart fall med grov oaktsamhet.

  • Forskningshuvudman: Lunds universitet
  • Beslut fattat: 2022-12-16

Beslut i ärende 3.2-21/0156

Fyra forskare friades från misstankar om oredlighet i forskning. Misstankarna avsåg självplagiat i ett bokmanuskript (nedan benämnd boken) inskickat för granskning. Nämnden utredde även om misstankarna avsåg plagiat. Misstankarna om självplagiat bestod i att flera kapitel i boken misstänktes bygga på tidigare publicerade artiklar och böcker av författarna. Misstanken om plagiat bestod i att en medförfattare till en av artiklarna som ingick i boken inte stod med som författare. En forskare prövades inte då hen endast hade ingått i projektet i ett tidigt skede och inte stod som medförfattare till det inskickade manuskriptet. Forskningsämnesområdet var humaniora och konst.

Författarna till boken angav att det var deras avsikt att återanvända tidigare publicerat material och att de också avsåg att inkludera källhänvisning till tidigare publicerat material i förordet eller i ”acknowledgments”. Nämnden bedömde att boken till vissa delar byggde på tidigare publicerat material av författarna och att det inte var fråga om plagiering i lagens mening, utan misstänkt så kallad självplagiering som nämnden inte har till uppgift att pröva. . Projektledaren angav att den person som varit medförfattare till en av artiklarna som ingick i boken, var informerad om att artikeln skulle ingå i boken samt att avsikten var att hen tydligt skulle omnämnas både i bokens förord och i relevanta kapitel. Manuskriptet var skickat anonymt för granskning. Nämnden bedömde att det inte fanns anledning att misstro författarnas uppgifter om att hänvisning till de egna texterna och den text som var sampublicerad med en ytterligare författare skulle läggas till innan publicering, och bedömde att någon plagiering således inte hade skett. Forskarna friades därför från misstankar om oredlighet i forskning.

  • Forskningshuvudman: Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Kungliga Tekniska högskolan
  • Beslut fattat: 2022-09-30

Beslut i ärende 3.1-21/0167

En forskare fälldes för oredlighet i forskning genom plagiering i två manuskript inskickade till en tidskrift för granskning. Misstankarna omfattade även plagiat och självplagiat i två publicerade artiklar. En medförfattare friades från misstankar om oredlighet i forskning eftersom hen endast var medförfattare till en av de publicerade artiklarna som inte bedömdes innehålla plagiering som utgjorde en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Forskningsämnesområdet var humaniora och konst.

Plagieringen i de två manuskripten var omfattande och bedömdes inte ha kunnat ske genom förbiseenden eller slarv. Att manuskripten inte publicerats förändrade inte bedömningen då de skickats till tidskrifter med intentionen att publicera dem. Vidare drogs manuskripten tillbaka av författaren först efter att felen upptäcktes av någon annan. Därför påverkade tillbakadragandet inte nämndens bedömning i skuldfrågan. Sammantaget bedömde nämnden att forskaren hade agerat grovt oaktsamt när det gällde de två manuskripten. Den ena publicerade artikeln innehöll tre textstycken bestående av text från en tidigare artikel författad av samma forskare. Nämnden bedömde att det därför inte rörde sig om plagiering utan om så kallad självplagiering. Den andra artikeln bedömde nämnden innehöll tre plagierade stycken ur en extern källa. Nämnden bedömde att plagieringen i den artikeln inte var omfattande och inte skulle ses som allvarlig.

  • Forskningshuvudman: Försvarshögskolan
  • Beslut fattat: 2022-08-26

Beslut i ärende 3.1-21/0056

En biträdande universitetslektor fälldes för oredlighet i forskning genom förfalskning av filer med DNA sekvensdata, mikroskopibilder av cellodlingar och bilder av Wester blot samt fabricering av primersekvenser i ett artikelmanuskript. Övriga medförfattare till manuskriptet; en senior forskare, en professor, en biträdande lektor och en doktorand, friades från misstankar om oredlighet i forskning. Ytterligare fyra medförfattares ansvar prövades inte då de inte var verksamma vid en svensk forskningshuvudman som omfattas av lagen eller inte kunde betraktas som forskare.
Nämnden bedömde att DNA sekvensdata förfalskats och att det skett uppsåtligen av universitetslektorn, något som hen också medgett. Nämnden bedömde vidare att mikroskopibilder av cellodlingar och bilder av Western blot förfalskats och att det skett uppsåtligen av universitetslektorn eller i vart fall av grov oaktsamhet. Gällande fabriceringen av primersekvenser bedömde nämnden att det inte helt gick att fastställa vad som skett och därmed inte heller om universitetslektorn hade agerat med uppsåt eller av grov oaktsamhet.
Nämnden bedömde att det inte fanns anledning att misstänka grov oaktsamhet hos övriga medförfattare som ingick i nämndens prövning. De hade i samband med att försöken inte kunde upprepas under granskningsprocessen begärt att få manuskriptet tillbakadraget. Den seniora forskaren som också var forskningsledare och den som anmält ärendet till forskningshuvudmannen bedömdes inte ha haft en så ingående insyn i den fällda forskarens arbete att hen hade kunnat förstå att ursprunget av de bilder eller analyser de tillsammans tittade på inte var korrekta. Övriga medförfattare var delaktiga i en avgränsad del av experimenten. De hade ställt kontrollfrågor till den fällda forskaren och bedömdes i övrigt inte ha haft möjlighet att misstänka att något skulle vara fel med de experiment de var involverade i. Övriga medförfattare friades därför från misstankar om oredlighet i forskning.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet
  • Beslut fattat: 2022-05-13

Beslut i ärende 3.1-21/0076

Fem forskare friades från misstankar om oredlighet i forskning. Misstankarna avsåg förfalskning eller fabricering i en figur i en publicerad artikel. Ytterligare en misstanke gällde manipulerade resultat i analyser publicerade på webbplatsen PubPeer. De avsåg en annan artikel av delvis samma författare. Därutöver omfattade överlämnandet en preskriberad artikel som inte prövades. Forskningsämnesområdet var medicin och hälsovetenskap.
Nämnden bedömde att figuren var förfalskad då samma Western blot-paneler användes för att representera proteiner i en cellinje, även användes för att representera resultat från andra proteiner i en annan cellinje. Avvikelsen bedömdes vara allvarlig då det inte framkom någon anledning att göra avsteg från den i förarbetena angivna utgångspunkten att förfalskning i princip alltid är en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Nämnden bedömde att resultaten som publicerats på PubPeer inte var manipulerade. De utgjorde därför inte förfalskning eller fabricering.
Forskarna anförde att misstaget skett oavsiktligt. Nämnden bedömde att det inte framkommit något i ärendet som skulle tala för att återanvändningen av bilder från analyser med Western blot i figuren skulle ha skett med uppsåt. Eftersom det endast var fråga om ett enstaka fel bedömde nämnden att det inte heller fanns skäl att anse att författarna hade agerat grovt oaktsamt.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet
  • Beslut fattat: 2022-01-24

Beslut i ärende 3.1-21/0055

En doktorand fälldes för oredlighet i forskning genom plagiering i kappan till doktorandens doktorsavhandling. Forskningsämnesområdet var medicin och hälsovetenskap.
Nämnden konstaterade att citering och referenshantering inte skett på ett korrekt sätt i introduktionsavsnittet. Meningar var direkt kopierade ur andra källor utan att citat och källa angavs. I meningar som byggde på andra källor angavs inte källa. Det framstod även som att vissa mindre ändringar av figurer gjorts för att det inte skulle framstå som plagiering. Nämnden bedömde sammanfattningsvis att kappan innehöll plagiering och uttalade att en erratalista inte korrigerar plagiering av den omfattning som skett.
Nämnden bedömde att plagieringen var en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Det var många texter i introduktionsavsnittet i kappan som plagierats och plagieringen avsåg ett stort antal vetenskapliga artiklar. Därmed var det inte fråga om en mindre förseelse. Däremot var det endast ett arbete, kappan, ärendet avsåg. Plagieringens omfattning gjorde dock att nämnden bedömde att plagieringen var en allvarlig avvikelse från god forskningssed.
Nämnden konstaterade att inom ramen för forskarutbildningen ska en doktorand få utbildning och handledning i hur ursprungskällor hanteras, särskilt om doktoranden inte redan har den kunskapen. Doktoranden förklarade att han citerat och hänvisat till de källor han använt och aldrig haft för avsikt att fuska eller stjäla någon annans arbete. Nämnden bedömde att kappan har tagits fram i slutskedet av forskarutbildningen, när en doktorand ska ha kunskap om hur ursprungskällor ges ett korrekt erkännande. Doktorandens uppgift om att han trott att han gjort rätt eller att han haft otillräcklig kunskap om det vetenskapsetiska regelverket är ingen godtagbar ursäkt. Nämndens samlade bedömning var att doktorandens agerande varit särskilt klandervärt och att han varit grovt oaktsam.

  • Forskningshuvudman: Linköpings universitet
  • Beslut fattat: 2021-12-17

Beslut i ärende 3.1-21/0035

En docent fälldes för oredlighet i forskning genom plagiering av en masteruppsats i en artikel. Docenten hade varit handledare för de studenter som skrivit masteruppsatsen. Forskningsämnesområdet var samhällsvetenskap. Enligt nämndens bedömning byggde artikeln på samma idé, metod, data och slutsatser som masteruppsatsen och innehöll till stor del direkt kopierade textavsnitt. Vidare var sex av artikelns sju figurer identiska med figurer i masteruppsatsen och den sjunde innehöll en mindre modifiering. Masteruppsatsen refererades och citerades inte. Att den nämndes i tackordet var enligt nämnden inte tillräckligt för att anse att källan givits tillbörligt erkännande. Nämnden bedömde därmed att artikeln innehöll plagiat.

Nämnden ansåg att det var en omfattande plagiering. Med tanke på omfattningen var det inte fråga om en mindre förseelse utan en betydande sådan, och det saknades därför betydelse att förseelsen skett vid ett enstaka tillfälle. Nämnden påpekade även att den omständigheten att det var en masteruppsats som plagierats gjorde inte överträdelsen mindre allvarlig. Nämnden bedömde därför att plagieringen var en allvarlig avvikelse från god forskningssed.

Med hänsyn till docentens erfarenhet som forskare uttalade nämnden att hen borde ha haft kunskap om att hen inte fick använda andras texter och arbeten i en egen artikel utan att ge tillbörligt erkännande till ursprungskällan i form av att till exempel involvera studenterna som medförfattare. Att hen inte förstått detta eller haft otillräcklig kunskap om det vetenskapsetiska regelverket ansåg nämnden inte var en godtagbar ursäkt. Den omständigheten att masteruppsatsen nämnts i tackordet visar på att docenten varit medveten om masteruppsatsens betydelse och trots det valt att inte hantera frågan om tillbörligt erkännande av ursprungskällan på ett korrekt sätt. Det bedömdes alltså inte vara fråga om förbiseenden eller slarv. Docenten medgav även att hon inte erkänt ursprungskällan ”fullständigt” i artikeln. Nämndens samlade
bedömning var därför att docenten agerat uppsåtligt eller i vart fall grovt oaktsamt.

  • Forskningshuvudman: Lunds universitet
  • Beslut fattat: 2021-09-09

Beslut i ärende 3.1-21/0026

En doktorand inom forskningsämnesområdet samhällsvetenskap friades från misstankar om oredlighet i forskning i form av plagiering. Misstanken avsåg plagiering av en artikel i ett manuskript som skickats in till en vetenskaplig tidskrift.
Nämnden bedömde att manuskriptet skickats in till tidskriften för publicering och att det därmed var fråga om genomförande av forskning och ett led i rapportering av forskning. Den omständigheten att granskningsprocessen kan komma att innebära justeringar av manuskriptet ändrade inte den bedömningen.
I manuskriptet angavs inledningsvis att det byggde vidare på den påstått plagierade artikeln och artikeln refererades och citerades återkommande i texten. När det gällde två utpekade meningar angavs däremot inte artikeln som referens trots att meningarna låg mycket nära formuleringarna i artikeln. Formuleringarna var sådana att de gav intryck av att det var författaren själv som var upphovsman. Meningarna var inte heller skrivna så att det fanns en brygga till tidigare eller senare referenser till artikeln. Nämnden bedömde därför att manuskriptet innehöll plagiering.
Mot bakgrund av att plagieringen avsåg ett fåtal rader och att källan refererades och citerades i flera andra avseenden i texten ansåg nämnden att plagieringen var begränsad till omfattningen. Artikelförfattarens insatser tillerkändes en betydande roll i manuskriptet och att författarens idéer haft stor betydelse för doktoranden hade inte förtigits. Nämnden bedömde därför att det inte var fråga om en allvarlig avvikelse från god forskningssed.

  • Forskningshuvudman: Göteborgs universitet
  • Beslut fattat: 2021-08-27

Beslut i ärende 3.1-20/0077

En doktorand inom forskningsämnesområdet naturvetenskap friades från misstankar om oredlighet i forskning. Misstankarna avsåg fabricering, förfalskning och plagiering i ett manuskript som skulle skickas in för publicering och inkluderas i den doktorandens avhandling. I anmälan angavs även oklara omständigheter i hanteringen av rådata i två publicerade artiklar som också skulle inkluderas i avhandlingen.
Nämnden bedömde att manuskriptet var ett utkast som skickades mellan en doktorand under utbildning och doktorandens handledare. I och med att manuskriptet inte hunnit publiceras och eventuella avvikelser från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning och plagiering upptäcktes och kunde stoppas vid ett tidigt stadium prövade nämnden inte manuskriptet. Nämnden bedömde att det stod klart att det anmälda förfarandet i åtminstone en av de publicerade artiklarna utgjorde förfalskning i lagens mening. Nämndens slutsats var att det var en allvarlig avvikelse från god forskningssed, eftersom det inte fanns någon anledning att göra avsteg från förarbetenas utgångspunkt att förfalskning är en allvarlig avvikelse. Däremot fann nämnden, baserat på den anmäldes yttrande och att det rörde sig om ett enstaka tillfälle, att det inte kunde uteslutas att avvikelsen uppstått på grund av slarv. Nämnden ansåg därmed att agerandet inte utgjorde grov oaktsamhet och därmed var det inte fråga om oredlighet i forskning. Mot den bakgrunden prövade nämnden inte övriga medförfattares ansvar för avvikelsen.

  • Forskningshuvudman: Umeå universitet
  • Beslut fattat: 2021-04-23

Beslut i ärende 3.2-20/0108

Nämnden friade 13 forskare inom forskningsämnesområdet samhällsvetenskap från misstankar om oredlighet i forskning. Anmälan avsåg misstänkt fabricering och förfalskning i en avslutad pilotstudie och i en planerad huvudstudie.
Nämnden konstaterade att pilotstudien rapporterats och avslutats och alltså avsåg forskning som omfattas av lagen. Arbetet med huvudstudien hade planerats bland annat genom en godkänd ansökan om etikprövning (enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor) och studien pågick sedan en tid tillbaka. Även huvudstudien ansågs därmed vara en del av forskningsprocessen.
Det som i anmälan misstänktes vara oredlighet i forskning i pilotstudien avsåg förvanskning av tidigare forskning, avsaknad av exakta uppgifter om hur studien var upplagd och bias i slutsatser och diskussion. Nämnden bedömde att exempel på tidigare forskning hade beskrivits i pilotstudien och att både positiva och negativa forskningsresultat samt risker och begränsningar med studien berördes på ett sådant sätt att det inte var fråga om fabricering eller förfalskning.
Det som i anmälan misstänktes vara oredlighet i forskning i huvudstudien avsåg förvanskning av tidigare forskning genom att information om riskerna med den intervention som skulle genomföras undanhölls, eftersom resultat från tidigare studier inte presenterades. Dessutom menade anmälaren att forskarna varit vilseledande i den information de gett om studiens design och genomförande, uppskattningar av bortfall med mera. Nämnden bedömde att forskarnas beskrivningar i huvudstudien av tidigare forskning, risker, studiedesign, uppskattningar av bortfall med mera inte brast på ett sådant sätt att det var fråga om förfalskning eller fabricering enligt lagens mening.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet
  • Beslut fattat: 2021-04-23

Beslut i ärende 3.2-21/0033

Två forskare friades från misstankar om oredlighet i forskning. Forskningsämnesområdet var samhällsvetenskap.
Misstankarna avsåg plagiering av en formulering i en mening på två ställen i en artikel som hämtats ur en konferensartikel. En annan mening misstänktes delvis vara omskriven jämfört med den plagierade artikeln, men det refererades inte till den utan till det bakomliggande källmaterialet från en annan källa. Det riktades även misstankar om plagiering av analysram, begrepp och dataselektion, som använts i anmälarens avhandling.
När det gällde det första påståendet om plagiering av en mening, konstaterade nämnden att meningen förekom två gånger i artikeln. Den första gången angavs referens med författarens efternamn och årtal för publikationen inom parentes efter meningen. Den andra gången meningen förekom hänvisades det tillbaka i texten genom formuleringen ”as mentioned in the introduction”. I artikelns referenslista finns en fullständig referens med. Nämnden gjorde bedömningen att referensen varit tillräcklig mot bakgrund av att meningen inte var ett direkt citat även om ordalydelsen låg nära originalet. Referensen och referenslistan gav en korrekt information om vem som skulle få erkännande för innebörden i meningen. Nämnden ansåg därför att det inte kunde anses att de anmälda inte gett tillbörligt erkännande till ursprungskällan i en sådan utsträckning att det var fråga om plagiering i den delen.
När det gällde det andra påståendet om plagiering uttalade nämnden att det var statistiken som var det bakomliggande källmaterialet till det som stod i meningen. Det var därför korrekt att referera till ursprungskällan. Meningen var därmed inte en plagiering.
När det gäller det tredje påståendet om att de anmälda forskarna ska ha inspirerats av den angivna avhandlingen m.fl. publikationer i fråga om analysram, begrepp och dataselektion gjorde nämnden bedömningen att det var fråga om metodval på en allmän nivå. Nämnden konstaterade även att de anmälda forskarna tillämpat metoden innan avhandlingen togs fram. Nämnden ansåg därför att forskarna inte tagit dessa delar från avhandlingen på ett sätt som var plagiering.

  • Forskningshuvudman: Mittuniversitetet
  • Beslut fattat: 2021-03-30

Beslut i ärende 3.1-20/0058

Tolv forskare som stod som författare på en eller flera av tre anmälda artiklar inom forskningsämnesområdet medicin och hälsovetenskap friades från misstankar om oredlighet i forskning. En artikel bedömdes vara preskriberad. Misstankarna avsåg manipulering av bilder i form av bildduplicering. Nämnden bedömde att det i två av artiklarna förekom bildduplicering som var att betrakta som manipulationer som inte motiverats i artiklarna. Nämnden bedömde att de var allvarliga avvikelser från god forskningssed. Två av forskarna var författare till båda artiklarna. De var dessutom sisteförfattare på artiklarna respektive försteförfattare på en av dem och hade vid mer än ett tillfälle publicerat felaktiga bilder eller haft ansvar för att granska publiceringsunderlag och godkänt underlag som innehöll felaktiga bilder. Mot den bakgrunden bedömde nämnden att de agerat oaktsamt. Det var däremot inte fråga om grov oaktsamhet, eftersom det inte framkommit något som visat att författarna systematiskt brustit i sin granskning av bildunderlag. Förste och sisteförfattaren bedömdes därför inte ha gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning i lagens mening. Övriga forskare var endast författare på en artikel var. Det ansågs därmed vara fråga om ett tillfälle i en artikel för respektive författare och det kunde inte uteslutas att det rörde sig om ett förbiseende, slarv eller missförstånd. Forskarna friades därför från misstankarna om oredlighet i forskning.

  • Forskningshuvudman: Göteborgs universitet
  • Beslut fattat: 2021-03-19

Beslut i ärende 3.1-20/0026

Forskarna som stod som författare på en publicerad artikel friades från oredlighet i forskning. Misstanken avsåg förfalskning av bilder inom ämnesområdet medicin och hälsovetenskap. Nämnden bedömde att det rörde sig om en avvikelse från praxis vid presentationen av svepelektronmikroskopibilder. Bilderna hade manipulerats utan motivering i artikeln.
Nämnden bedömde att det var en allvarlig avvikelse från god forskningssed, eftersom det inte framkommit något i ärendet som föranledde frånsteg från huvudregeln att förfalskning ska anses vara en allvarlig avvikelse från god forskningssed.
Nämnden fann att agerandet inte varit uppsåtligt och att det, även om det synes klart avvika från godtagbar ordning, inte heller varit grovt oaktsamt utan mer synes bero på missförstånd. Nämndens slutsats var därför att den allvarliga avvikelsen från god forskningssed inte begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet.
Forskningshuvudmannen har återrapporterat till nämnden enligt 13 §. Med anledning av nämndens beslut beskriver de att de har genomfört fyra åtgärder:
1. Forskargruppen har gått igenom händelsen och diskuterat innebörden av den sakkunniges utlåtande om pseudofärgning, så att ingen tveksamhet om begreppet kvarstår.
2. Forskargruppen har diskuterat och sett över alla samarbeten med externa parter för att förhindra framtida missförstånd av typen i fråga.
3. När nya samarbeten med externa parter inleds kommer detta exempel tas upp för att belysa den tidigare erfarenheten och undvika att den upprepas.
4. Forskargruppen kommer ha en seminarieserie om pseudofärgning.

  • Forskningshuvudman: Lunds universitet
  • Beslut fattat: 2020-12-18

Beslut i ärende 3.1-20/0028

En professor friades från misstanke om oredlighet i forskning inom ämnesområdet teknik. Misstanken avsåg plagiering av ett examensarbete som hade skrivits av en student som professorn handlett. Examensarbetet hade genomförts vid ett företag.
Nämnden bedömde att avsaknaden av referens till examensarbetet innebar att den misstänkta publikationen innehöll plagiering och att det även var fråga om en allvarlig avvikelse.
Däremot bedömde nämnden att det inte var fråga om uppsåt eller grov oaktsamhet. Nämnden bedömde att den bristande hänvisningen till studentens arbete skett efter att professorn missförstått vad som gällt kring rätten till examensarbetet och att detta missförstånd inte kunde anses uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Även det förhållandet att professorn nämnt studentens bidrag i andra sammanhang ansågs stärka den slutsatsen.
Ärendet är överklagat av den ursprungliga anmälaren och domstolen har ännu inte tagit ställning till överklagandet.
Forskningshuvudmannen har återrapporterat till nämnden enligt 13 §. Med anledning av nämndens beslut har det påbörjats en översyn av hur handledningen av examensarbeten genomförs på den berörda institutionen. I detta ingår att se över hur dialogen om handledning, datahantering och användande av data och publicering kan tydliggöras. Det har även genomförts utbildningsinsatser på institutionen och skapats nya forum för lärare för dialog om forskningsetik och för att utbyta erfarenheter från undervisningen. Forskningshuvudmannen beskriver även att man vid kommande samarbeten med företag kommer att gå igenom frågor om ansvar och roller mer tydligt. En utredning har även startats om vad som gäller i fråga om rättigheter och ägandeskap när det gäller data och resultat när examensarbeten genomförs
på företag.

  • Forskningshuvudman: Lunds universitet
  • Beslut fattat: 2020-12-18

Beslut i ärende 3.1-20/0020

En senior forskare konstaterades vara skyldig till oredlighet i forskning i form av plagiering. Det rörde sig om plagiering och självplagiering i tre konferensbidrag inom ämnesområdet naturvetenskap.
Plagiering av text och figurer förekom i alla tre konferensbidragen, berörde flera källor och var omfattande till sitt innehåll. Det var därmed inte fråga om en mindre förseelse vid ett enstaka tillfälle. Nämndens slutsats var därför att avvikelserna var allvarliga.
Som senior forskare och handledare hade forskaren ett tydligt ansvar att granska publiceringsunderlagen och att uppmärksamma eventuella avvikelser från god forskningssed när hen stod som medförfattare. Med hänsyn till detta, samt att plagieringen i konferensbidragen var omfattande och åtminstone i ett av fallen framstod vara gjord på ett sådant sätt att den inte skulle upptäckas genom en enkel textjämförelse, bedömde nämnden att gärningarna begåtts med uppsåt.
Forskningshuvudmannen har återrapporterat till nämnden enligt 13 §.
Forskningshuvudmannen beskriver att den berörde forskaren inte har vistats hos forskningshuvudmannen under sin tid som forskare och att hens anställning har upphört. Forskningshuvudmannen skriver vidare att det därför inte funnits anledning att undersöka den forskningsmiljö där oredligheten uppkommit eller genomföra några åtgärder. Berörd forskningsfinansiär är dock informerad och redovisningen av forskningen är återkallad.

  • Forskningshuvudman: Uppsala universitet
  • Beslut fattat: 2020-09-23

Beslut i ärende 3.1-20/0024

En doktorand ansågs vara skyldig till oredlighet i forskning i form av plagiering. Plagieringen skedde i ett manuskript i doktorandens avhandling inom ämnesområdet naturvetenskap. Nämnden uttalade att även om metodbeskrivningar av exempelvis mätinstrument eller dataanalys i vissa sammanhang kan formuleras endast med mindre variationer måste referenser anges vid rena citat, särskilt om citaten är omfattande. Så hade inte skett i den
aktuella texten, varför nämnden bedömde att den innehöll plagiat.
Mot bakgrund av att det var flera olika källor som plagierats och plagieringen även var omfattande till sitt innehåll bedömdes det vara en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Den omständigheten att plagieringen inte avsåg resultaten utan beskrivningen av metodiken bedömdes inte göra plagieringen mindre allvarlig.
Nämnden bedömde vidare att doktoranden visserligen haft vissa skrivsvårigheter men ändå valt att ha med den plagierade texten i avhandlingen. Att upprepat plagiera textstycken ur flera olika källor kan inte betraktas som förbiseenden eller slarv, varför forskaren bedömdes ha varit grovt oaktsam.
Forskningshuvudmannen har återrapporterat till nämnden enligt 13 §. De anger att personen valt att, på eget initiativ, lämna sin anställning. Några arbetsrättsliga konsekvenser därutöver har därför inte varit aktuella. Mycket har utvecklats vid forskningshuvudmannen sedan oredligheten ägde rum 2012. Numera ingår obligatoriska kurser om forskningsmetod och forskningsetik, vilket innebär att samtliga doktorander ska ha kännedom om god forskningssed och oredlighet i forskning. Universitetsbiblioteket erbjuder också sedan flera år tillbaka verktyg för kontroll av textplagiering – ett förhållande som innebar att det aktuella fallet upptäcktes. Med tanke på att även många publicister numera använder liknande verktyg bedömer forskningshuvudmannen att återkommande textplagiering av någon omfattning i dag inte rimligen kan förekomma utan att det upptäcks.

  • Forskningshuvudman: Linköpings universitet
  • Beslut fattat: 2020-09-18

Beslut i ärende 3.1-20/0022

Nämnden konstaterade att en professor var skyldig till oredlighet i forskning i form av förfalskning. Förfalskningen avsåg manipulering av flera bilder i fyra olika publicerade artiklar inom ämnesområdet medicin och hälsovetenskap. I ärendet var det ostridigt att bildpubliceringarna i fråga varit felaktiga, bland annat hade man använt bilder som inte visade de resultat man beskrev. Nämnden bedömde att det var en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Med hänsyn till forskarens erfarenhet och ställning i de aktuella forskargrupperna ansåg nämnden att det faktum att hen vid återkommande tillfällen granskat och godkänt felaktiga bilder inte kunde anses ha skett endast till följd av ursäktlig okunskap eller ett tillfälligt förbiseende. Nämnden bedömde därför att forskaren förfarit grovt oaktsamt.

Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Uppsala. Förvaltningsrätten fann att förfalskning ägt rum. De bedömde även att det var fråga om en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Forskarens invändning att forskningsresultaten inte påverkats och att det därför inte skulle ses som en allvarlig avvikelse lämnades utan avseende. Domstolen uttalade att det varken i lagen eller dess förarbeten uppställs något krav på att det slutliga forskningsresultatet måste ha påverkats för att det ska vara fråga om en allvarlig avvikelse från god forskningssed. I dessa delar gjorde därmed nämnden och förvaltningsrätten samma bedömningar. Förvaltningsrätten gjorde dock en annan bedömning än nämnden i skuldfrågan och ansåg att forskaren haft ett särskilt ansvar för att säkerställa att det inte förekommit fel i de aktuella artiklarna, men att hen inte varit grovt oaktsam. Kammarrätten gjorde samma bedömning. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd. Kammarrättens dom står därmed fast.

  • Forskningshuvudman: Karolinska institutet
  • Beslut fattat: 2020-09-04